Sanningen om Muhammed

Publicerat juli 2, 2010 av sanningenommuhammed
Kategorier: islam

Porträtt föreställande Muhammed från Michel Baudiers Histoire générale de la religion des turcs (Paris, 1625).

I dagens Sverige och Europa lever allt fler människor som hämtar sin moraliska vägledning från profeten Muhammed. De söker råd i gamla skrifter om hur de skall tänka och agera idag. I mängder av artiklar på internet och i vanlig media framställs Muhammed som en stor, vis och fridsam man värd all respekt även i våra dagar. De som skriver så LJUGER.

Denne sida ger den sanna bilden av Allahs profet, den som etablerad media vägrar att förmedla till dig, av rädsla att din åsikt om ”fredens religion” skulle bli alltför negativ.

Redogörelsen bygger helt på islams främsta källor, de som ligger närmast Muhammeds egen tid, som t.ex. Koranen och de främsta hadithsamlingarna. Detta kommer att ge er en bild av hur en ej skrivkunnig kameldrivare blir en av de mäktigaste männen i sin tid, genom våld,  hot, stöld, mord och förtryck. En man att avsky och förakta, inte att respektera eller beundra.

Något att bära med sig i läsandet av Muhammeds liv och gärningar,  är den bild som svenska muslimer försöker ge av Profeten. På en av de största svenska muslimska sidorna – www.islam.se beskrivs han på följande sätt:

Han var ald­rig hård. Han höjde ald­rig sin röst inför folk eller använda dåliga ord. Han gav inte till­baka ont med ont utan istäl­let för­lät han och ursäk­tade. Han höjde inte sin hand för att slå någon tjä­nare eller kvinna. Han blev inte arg om han behand­la­des illa och inte hel­ler häm­na­des han.

När ni läst nedanstående texter om Muhammeds liv har ni möjlighet att besvara den viktiga frågan om Muhammed var en god eller ond människa, om han bör ses som ett föredöme även för människor i vår tid. Som ni ser i citatat ovan är muslimska sidor och etablerad media alltid pigga på att berätta om den fredsälskande, toleranta, människoälskande Muhammed. Egenskaper som man säkerligen måste letat länge efter hos den verkligen Muhammed. Så för balansens skull kommer här bilden av den onde, intoleranta, kvinnoförtryckande, blodtörstiga och makthungriga Muhammed.

Det finns säkert avsnitt i de följande texterna där detaljer saknas, eller som beskrivs annorlunda än er egen uppfattning. Ge därför gärna synpunkter på hur sidan kan göras ännu bättre.  Hjälp också till att sprida denna information om profeten Muhammed till vänner och bekanta, vars uppfattning kanske bygger på medias vinklade propaganda. Använd den som hjälp till skolarbeten och uppsatser som skall behandla religiösa profiler (pedofiler?).

VARNING

Tillhör du de lättkränktas skara bör du sluta läsa nu. All vidare läsning kan nämligen såra din känsliga själ. För oss andra:  Framåt i den heliga yttrandefrihetens namn!

Innehållsförteckning

  1. Varför är profeten Muhammed viktig idag                       
  2. Islams tre fundament                                                             
  3. Preprofeteisk tid                                                                   
  4. Berättelsen fortsätter                                                  
  5. Muhammeds kvinnor                                                            
  6. Profetens äktenskap                                                           
  7. Muhammeds och islams kvinnosyn                                  
  8. Profeten börjar predika                                                         
  9. Minnet sviker                                                                
  10. Muhammeds förvandling till krigsherre                               
  11. Herre över Mecka                                                                                     
  12. Etnisk rensning                                                                      
  13. Dödsstraff för de som lämnar islam                                                 
  14. Imperialistiska ambitioner                                                    
  15. Slutet närmar sig                                                                  
  16. Efter Muhammed   
  17. Fler gudomliga uttalanden från Muhammed
  18. Sammanfattning
  19. Källor                                                              

1. Varför är profeten Muhammed viktig idag?

Profeten Muhammed är fortfarande idag en mycket viktig person. Hans ställning inom islam är närmast gudomlig, då han betraktas som al-insan al-kamil (den perfekta människan), uswa hasana (det sköna eller moraliska föredömet). Allt som Muhammed sa eller gjorde blir då per definition rätt – i evig tid.

De flesta muslimer ser alltså Muhammed som ett föredöme i ord och handling, även idag 1400 år senare. Därför är det viktigt att klargöra vilka gärningar och uttalanden han anses ha utfört och sagt. Detta finns nedskrivet främst i de s.k. haditherna (se nedan).

Att Muhammed ville få Guds auktoritet bakom sina ord är fullkomligt klarlagt. Koranen innehåller mängder med uppmaningar som ”den som lyder Muhammed lyder också Allah” (4:80). Samma budskap återfinns även i 3:32, 3:132, 4:13, 4:59, 4:69, 5:92, 8:1, 8:20, 8:46, 9:71, 24:47, 24:51, 24:52, 24:54, 24:56, 33:33, 47:33, 49:14, 58:13 och 64:12.

 2. Islams tre fundament

Koranen – muslimernas heliga bok (umm al-kitab). Vars uppmaningar och råd gäller i evig tid. Är indelad i suror (kapitel) och verser.

Haditherna – Muhammeds rapporterade uttalanden och gärningar. Dessa ger kontext till många svårbegripliga suror. Koranen kan inte läsas ensam, då haditherna ger omständigheterna kring den aktuella uppenbarelsen (asbab al-nazul). En viktig skillnad mellan exempelvis shia- och sunnimuslimer är vilka hadither de fäster tilltro till, vilka de anser vara genuina (sahih), troliga (hasan) eller svaga (daif). På 800-talet gjordes en inventering i den muslimska världen, där muslimska lärde försökte separera trovärdiga berättelser om/av Muhammed från de mindre trovärdiga. Imam Muhammed Ibn Ismael al-Bukhari (810-870), samlade i 9 volymer de mest kända haditherna (Sahih Bukhari).

Nästan lika högt i kurs står Sahih Muslim, som skrevs av Muslim Ibn al-Hajjaj al Qushayri (821-875). Snäppet under de båda ovanstående finns Sunan an-Nasa’ii, Sunan Abu Dawud, Sunan at-Tirmidhi och Sunan ibn Majah.

Sira – Är Islams tredje ben. Kallas också livsbiografin, inte av, men om Muhammed. Med haditerna och Koranens verser om profeten blir detta Muhammeds sunna. Den första livsbiografin skrevs av Muhammed Ibn Ishaq Ibn Yasar, mer allmänt kallad Ibn Ishaq (704-773). Denna första livsbiografi skrevs alltså ca 150 år efter Muhammeds död.[1]   

 3. Preprofetisk tid

Muhammed ibn Abdullah ibn Abdul al Muttalib, i fortsättningen kallad profeten Muhammed, föddes i Mecka den 20 april 570 e.kr. ( shiiter hävdar den 26 april). Traditionen säger att hans far Abdullah bin Abdul Muttalib, dog inte långt efter Muhammeds födelse och att sedan även hans mor Amina dog när sonen hunnit bli runt 6 år gammal. Det var först farfadern Abdul-Muttalib som tog hand om honom, sedan, efter dennes bortgång, farbrodern Abu Talib.

Muhammed gifte sig för första gången i 25-årsåldern, omkring år 595 e.Kr., med en rik änka, Khadidja, som då var nästan 40 år gammal. Muhammed tycks ha varit mycket fäst vid Khadidja och tog inga andra hustrur så länge hon levde.[2] 

I grottan Hira i Mekka i nuvarande Saudiarabien mottog Muhammed enligt den islamiska traditionen den koraniska uppenbarelsens första ord från ärkeängeln Gabriel.

Så långt skiljde sig Muhammeds liv inte påtagligt från många andra mäns liv i samma område.  Det som gör honom speciell är naturligtvis hans påstådda ställning som Allahs profet. Enligt Koranen och islamisk tradition sökte ärkeängeln Gabriel upp Muhammed under hans årliga vistelse i öknen, dit han drog sig undan för att be och meditera. Några vittnen till hans påstådda möten med Gabriel finns inte. Det innebär att över 1 miljard människor idag följer regler och åsikter uttalade av en enda man som på 600-talet e.kr hävdade att han hört och upplevt Guds röst och vilja. Visst är det både fascinerande och skrämmande?

 4. Berättelsen fortsätter

Efter sin första träff med Ärkeängeln Gabriel blev Muhammed förvirrad och undrade om han möjligtvis hade blivit besatt av demoner. Han gick t.o.m. så långt att han planerade att ta livet av sig genom att kasta sig utför en hög klippa. På vägen till toppen hörde han en röst som sa åt honom att han var Guds apostel och rösten tillhörde återigen ängeln Gabriel. Självmordet avbröts och Allahs blivande profet begav sig hemåt. [3]  

Väl hemma var det frun Khadidja som slutligen övertygade Muhammed om att det var Guds ärkeängel som besökte honom. Under ett änglabesök bad hon honom (Muhammed) sitta i hennes knä. Hon frågade om han fortfarande såg ängeln och han svarade ja. Då tog hon av sig sin slöja och frågade om han fortfarande såg Gabriel. Muhammed svarade nej, och Khadidja utbrast då ” O son av min farbror, gläd dig, för vid Gud är han en ängel och ingen satan.[4]     

En logisk tolkning av detta blir att åsynen av en icke beslöjad kvinna är så frestande/syndfull att t.o.m. Guds änglar viker undan.

Efter detta blev de andliga uppenbarelserna allt vanligare. Profeten beskriver att dessa uppenbarelser kommer till honom på två olika sätt – antingen genom att ängeln Gabriel dyker upp gestaltad som en vanlig man, eller genom muntliga budskap som bara Muhammed hör, likt en klockringning.  Oavsett hur Gud talade till profeten var detta ohörbart för alla andra. Endast en man hörde dessa inre och yttre röster – och det var Muhammed ibn Abdullah. Idag tror över en miljard människor på EN mans vittnesbörd.

   5. Muhammeds kvinnor

  1. Khadidja bint khuwailid äktades år 595 och var profetens enda hustru medan hon levde. Tillsammans med konkubinen Maria var hon den enda som gav profeten några barn. Hon dog år 619.
  2. Sawda bint Zamaa gifte sig med profeten 619, samma år som Khadidja dog.
  3. Aisha bint abu Bakr äktades av profeten även hon 619 men äktenskapet fullbordades (samlag) först tre år senare då hon hade fyllt nio. Hon var den mest älskade av profetens fruar.
  4. Hafsa bint Umar ibn al-Khattab gifte sig med profeten 625.
  5. Zainab bint Khuzaima gifte sig med profeten 626 men dog endast några månader efter att äktenskapet hade ingåtts.
  6. Hind bint abu Umayya (kallas Umm Salama) äktades 626 och var den hustru som levde näst längst.
  7. Zaynab bint Djahsh äktenskap med profeten var komplicerat eftersom hon var gift med en släkting till honom vilket Koranen förbjöd. En koranvers uppenbarades dock som gav profeten rätt att göra undantag från denna regel.
  8. Djuwayriya bint al-Harith var en krigsfånge som gifte sig med Muhammed 626.
  9. Safiya bint Huayy var judinna som efter att ha konverterat till islam gifte sig med profeten år 627.
  10. Ramla bint abu Sufyan (kallad Umm Habiba) gifte sig med profeten 628.
  11. Maimuna bint al-Harith var profetens sista hustru och äktenskapet ingicks 629. Det var också hon levde längst av hustrurna.

Konkubiner

  1. Raihana bint Zaid var judinna och om hon var hustru eller konkubin är osäkert.
  2. Maria var kristen kopt från Egypten och födde Muhammed en son 630, Ibrahim. [5]

            6. Profetens äktenskap

Några av Muhammeds äktenskap är klart värda att titta närmare på, på grund av hans status som evigt föredöme för världens alla muslimer. Den första hustrun Khadidja dog år 619. Samma år hans första fru avlider, går nästa äktenskap av stapeln. Det är Sawda bint Zamaa som äktas, en till åren kommen kvinna med anlag för fetma. Hans nästa äktenskap blir det mest omtalade, då Aisha, utsågs till hans hustru när hon bara var sex år gammal. Bröllopet stod när hon var nio. Muhammed var då över 50 år gammal. Efter tidens sed var detta inte särskilt uppseendeväckande. Källorna till detta med dagens mått sjuka äktenskap är flera. Bukhari skriver i bok. 5, vol. 58, nr 234:

Skånepartiets uppmärksammade bild från en kampanj våren 2010

”The Prophet engaged me when I was a girl of six (years). We went to Medina and stayed at the home of Bani-al-Harith bin Khazraj. Then I got ill and my hair fell down. Later on my hair grew (again) and my mother, Um Ruman, came to me while I was playing in a swing with some of my girl friends. She called me, and I went to her, not knowing what she wanted to do to me. She caught me by the hand and made me stand at the door of the house. I was breathless then, and when my breathing became all right, she took some water and rubbed my face and head with it. Then she took me into the house. There in the house I saw some Ansari women who said, ”Best wishes and Allah’s Blessing and a good luck.” Then she entrusted me to them and they prepared me (for the marriage). Unexpectedly Allah’s Apostle came to me in the forenoon and my mother handed me over to him, and at that time I was a girl of nine years of age.

Muslim skriver i bok 8 vol. 3, nr 311 :

‘A’isha (Allah be pleased with her) reported that Allah’s Apostle (may peace be upon him) married her when she was seven years old, and he was taken to his house as a bride when she was nine, and her dolls were with her; and when he (the Holy Prophet) died she was eighteen years old.

Att favorithustrun var just Aisha var tydligen ingen slump. Det finns fler vittnesmål om uttalanden från profeten där han uttrycker sin sexuella åtrå för småflickor.  I Bukhari vol.7 bok 62, nr 17 står följande: ”Skildrat av Jabir bin ‘Abdullah: När jag gifte mig sade Allahs Apostel till mig, ‘Vilken slags kvinna har du gift dig med?’ Jag svarade, ‘Jag har gift mig med en mogen kvinna’ Han sade, ‘Varför, tycker du inte om oskulder och att kela med dem?’ Jabir sade också: Allahs Apostel sade, ‘Varför gifte du dig inte med en ung flicka så att du kan kela med henne och hon med dig?”

Finns det någon muslim i Sverige (och världen) som kritiserat Muhammed för det han gjorde med Aisha? Är det inte dags att de kulturella muslimerna, även kallade moderata muslimer, ger sin syn på Muhammed som föredöme i dagens samhälle?  Är det acceptabelt för muslimska män att gifta sig och ha samlag med småflickor bara därför att profeten Muhammed gjorde så? Om nu alla dessa så kallade moderata muslimer anpassat sig till västerländska värderingar där tvångsäktenskap och sexuellt umgänge med småflickor är både juridiskt och moraliskt förkastligt, då borde ett offentligt ställningstagande MOT profetens status som evigt föredöme i äktenskapsfrågor och sex med minderåriga vara en bagatell. Sedan kan man ju fortsätta att diskutera profetens syn på t.ex. religionsfrihet och yttrandefrihet. Var är de moderata muslimernas röst? Finns dom?

Aisha gjorde också flera uttalanden som inte var direkt smickrande för Muhammed och den lära han försökte sprida, bl.a. beskriver hon de muslimska kvinnornas situation genom följande uttalande: “ Jag har inte sett någon kvinna lida så mycket som de troende kvinnorna.” [6]   
Fru nummer sju är också lite speciell. Muhammed blev nämligen förälskad i sin adoptivsons fru, den vackra Zaynab bint Djahsh. Adoptivsonen förklarar sig villig att ge upp sin fru om fadern så ville. I sura 33:37 meddelas hur Guds Profet upprepade gånger tackar nej. Men så en dag under ett samtal med sin minderåriga fru Aisha får Muhammed en uppenbarelse i form av lättare svimning. När han kommer till sans ler han glatt och frågar Aisha:

-         Vem vill gå till Zaynab och meddela henne att Allah har gift bort henne med mig? [7]   

En kort tid därefter hade han nio hustrur, konkubinerna oräknade. Ett så stort harem var inte problemfritt för honom. Fruarna hade var sin hydda på moskéns gård, och för att undvika svartsjuka dem emellan tillbringade han nätterna i tur och ordning hos dem. Detta rullande schema blev sedan en regel för muslimer med flera hustrur.

Enligt Koranen 4:3 ges män rätt att ha upp till 4 stycken fruar samtidigt. Kvinnor ges naturligtvis inte samma rätt i motsatt riktning.  Skälet till att en man kan gifta sig med mer än en kvinna ges av Ghazali, den store muslimske forskaren:

Några män har ett så tvingande sexuellt begär att en enda kvinna inte är tillräckligt för att skydda dem från äktenskapsbrott. Sådana män gifter sig därför företrädelsevis med mer än en kvinna, och de kan ha upp till fyra fruar.”

Profeten själv hade enormt höga tankar om sin egen sexuella aptit och förmåga:

- Gabriel brought me a kettle from which I ate, and I was given the power of sexual intercourse equal to forty men. [8] 

Allah prioriterade alltså behoven hos de manliga muslimska nymfomanerna.

7. Muhammeds (och Islams) kvinnosyn

 

I ett arbete om profeten Muhammed vore det närmast kriminellt att inte ägna synen på kvinnan ett särskilt intresse. Ansåg verkligen Muhammed att kvinnor och män var värda lika mycket? Det finns en mängd egna uttalanden från profeten, samt alla de uppenbarelser som anses vara Allahs egna ord och därför centrala i alla muslimers tankar och handlingar. Det som enbart borde ha varit en arabisk mans åsikter på 600-talet e.kr. blir normgivande för evig tid genom profetens ställning som al-insan al-kamil (den perfekta människan) och uswa hasana (det sköna eller moraliska föredömet). Kvinnors situation i de länder eller familjer som praktiserar en strikt islamtolkning är allt annat än fri och jämlik. Allt tack vara en man som levde för ca 1400 år sedan.

Barnäktenskap/pedofili

Det finns idag ca 60 miljoner barnbrudar i världen enligt organisationen The International Center for Research on Women. Även om inte alla dessa existerar i muslimska länder är problemet svårare att komma åt i dessa länder då äldre mäns äktenskap med småflickor inte kan fördömas därför att det eviga föredömet Muhammed gjorde likadant för 1400 år sedan. Sharialagarna i Iran anger t.ex. äktenskapsåldern för flickor till nio år. [9]  

En afghansk man med sin 11-åriga hustru

Ayatolla Khomeini gifte sig t.ex. med en tioåring när han själv var tjugoåtta.[10] Han kallade äktenskap med förpubertala småflickor som en ”gudomlig välsignelse” och gav rådet till alla fäder att de skulle se till att deras döttrar upplevde sin första menstruation i en annan mans hus.[11]   

I sura 65:4 anges vilka regler Allah föreskriver i samband med att män skiljer sig från sina fruar. Där anges en väntetid på tre månader för att kontrollera menstruationen inför eventuella graviditeter. Samma regler gäller för de flickor som ännu inte fått sin menstruation.

Kvinnors rättigheter i muslimska länder

World Economic Forum listar sedan 2006 varje år de flesta av jordens länder i en omfattande undersökning de kallar ”The Global Gender Gap Index”.[12]Den visar på könsbaserade skillnader mellan män och kvinnor. Där kan man tydligt se situationen för världens kvinnor. Har de i princip samma möjligheter i livet som män, blir värdet 1,0. År 2009 placerade sig Island på förstaplatsen med ett värde på 0,8276 tätt följt av Finland, Norge och Sverige. Intressant är att bottenskrapet i denna årliga undersökning alltid fullständigt dominerats av muslimska länder. Tabellen för de 15 sämsta länderna såg för 2009 ut på följande sätt:

Burkina Faso

Syrien

Etiopien

Oman

Marocko

Qatar

Egypten

Mali

Iran

Turkiet

Saudi Arabien

Benin

Pakistan

Tchad

Yemen

Någon som ser några samband? Som ni ser spelar det ingen roll om landet är en rik oljestat som Saudiarabien eller ett fattigt ökenrike som Yemen. Den som fortfarande tror att koloniala orsaker är huvudförklaringen till kvinnors låga status och ojämlikhet i ovan uppräknade länder, bör läsa följande:

- ”Allahs sändebud sade: Jag har inte sett några , som är mer bristfälliga i intelligens och religion. En försiktig, känslig man skulle kunna ledas på avvägar genom någon av er…” [13]   

- Allah och Muhammed kräver att muslimska kvinnor skall skyla sig genom speciell klädsel. Annars kan män bli upphetsade och fundera på äktenskaplig otrohet.[14]    

- Allah beordrar muslimska kvinnor att bevara sin oskuld och inte titta andra män i ögonen vid eventuella möten.[15]  

- Allah ger muslimska män rätt att misshandla sin fru om hon inte lyder.[16]I den svenska översättningen av Knut Bernström står det ”handgripligen tillrättavisa”. Den som använder youtube och söker på wifebeating islam, han/hon skall finna att ovanstående formulering är klart tolkningsbar.

- Allahs profet utvecklar detta genom följande kommentar; ” ” O Allahs sändebud! Vilken rätt har frun till någon bland oss fått över honom? Han sade: ” Det är att du skall ge henne mat, när du själv har tagit din mat, att du skall kläda henne, när du har klätt dig själv, att du inte skall slå henne i ansiktet, inte heller smäda henne, inte heller överge henne utom inom hemmet.” [17] 

- I sura 30:20-21 står det att kvinnorna är ”skapade åt mannen”, vilket många framstående korantolkare som t.ex. Razi anser vara ett bevis på att kvinnorna är skapade likt djur, örter och andra nyttiga ting. Hon kan alltså anses vara mannens egendom.

- Kvinnan är mannens sexslav. ” Allahs profet sade: När en man kallar på sin fru för att tillfredsställa sin önskan, låt henne då komma till honom, även om hon är sysselsatt vid ugnen”[18]        

” Allahs sändebud sade: Närhelst en man kallar på sin fru för att ligga med henne, och hon vägrar, och han sedan tillbringar hela natten med dåligt humör, fördömer änglarna henne tills hon går upp i gryningen.”[19]

- Kvinnans sexualitet tillhör mannen. Hennes kropp beskrivs i Koranen som en åker, som mannen kan besöka efter behag.[20]

- Allah anger tydligt att muslimer inte får gifta sig med icke-muslimer (avser främst kristna) [21]

- Att gifta sig med maximalt fyra olika partners är helt ok, men bara för män. [22]     

- Eftersom Muhammed förutom profet också var en tjuv och rövare, behövdes gudomliga ord som legitimerade rov av både andras liv och ägodelar.  Därför kom  sura 4, vers 3, vars sista del lyder: ” ….. men fruktar ni att ni inte kan iaktaga billighetens krav så tagen blott en enda (hustru) eller blott de slavinnor över vilken ni råder…”[23]

- En son ärver det dubbla mot en dotter. Allah bestämmer.[24]

- En kvinnas ord är hälften så trovärdigt som en mans ord.[25] Detta anser Allah skall gälla främst inom området affärsjuridik och ekonomi, som tydligen kvinnor aldrig kan lära sig.

- Kvinnor har samma rättigheter mot mannen, som mannen har mot kvinnan. Hans rätt ligger dock ett steg framför hennes. Ja Gud är allmäktig och vis.[26]

Enkel logik säger alltså att kvinnan aldrig kommer bli jämställd mannen så länge islams lära skall ligga till grund för sociala, ekonomiska och juridiska förhållanden. Religionen måste bli en privatsak. Profeten Muhammed var dock under sin tid både en andlig och politisk ledare. Att skilja på stat och religion vore att bortse från Muhammeds status som al-insan al-kamil (den perfekta människan) och uswa hasana (det sköna eller moraliska föredömet). Alltså är oddsen för att de muslimska länderna även i fortsättningen kommer att tillhöra bottenskrapet i ”The Global Gender Gap Index” ganska låga. Detta är tragiskt för alla muslimska kvinnor, oavsett om de ser problemet eller är så religiöst indoktrinerade att de anser sitt fria val vara i enlighet med Guds vilja.  Pudelns kärna blir då om gudomliga lagar framförda i Koranen eller av profeten själv skall vara underordnade eller överordnade demokratiska lagar skapade av människor. Svaret på denna fråga är inte längre självklar, ens i det av muslimsk invandring påverkade västerlandet. Likheterna med situationen i 30-talets Europa är slående. Nu liksom då är det den tysta majoriteten som avgör framtiden. Om nu den fredsälskade, toleranta och humana majoriteten av muslimer verkligen har annorlunda värderingar än de aggressiva islamisterna är det hög tid att säga ifrån. Ordspråket ”Den som tiger, han samtycker” gäller även muslimer.

8. Profeten börjar predika

De första följeslagarna fick Muhammed i sin egen fru Khadija och kusinen Ali ibn Abi Talib. Tre år efter sin första uppenbarelse beordrade Allah honom att börja predika den nya monoteistiska religion för omgivningen. Så han samlade sitt folk i stammen Quraysh och varnade dem för helvetets portar om de inte lämnade sina gamla gudar.[27]  Farbrodern Abu Lahab blev irriterad över Muhammeds budskap och sade bl.a. ”Må dina händer upphöra att finnas till..”

Profeten blev chockad över denna fientlighet från sin släkting och fick lämpligt nog en uppenbarelse från Allah som förklarade att det minsann var Abu Lahabs händer som skulle förgås och att han dessutom skulle stekas i helvetets eld liksom sin hustru vedbärerskan.[28]

Predikningarna hade mycket liten effekt och folket i Quraysh började ställa jobbiga frågor om varför han inte utförde något mirakel som att förvandla sten till guld, eller sända ängeln Gabriel för att beskådas av fler än Muhammed själv.  Kritiken från stammen Quraysh övergår snart i rena trakasserierna och enstaka muslimer fördrevs t.o.m. från stammens område. I detta läge kommer de första uppenbarelserna som uppmanar muslimerna att använda våld.[29]

 Satansverserna

 Enligt islamisk tradition talade Satan en gång genom Muhammeds mun. Detta har sedan kallats satansverserna. Allahs profet var frustrerad över hur få av hans stamfränder som tog honom på allvar. Ledarna från Quraysh kom dock med ett erbjudande som Muhammed accepterade. Nämligen att de skulle dyrka enbart Allah under ett år, om han å sin sida lovade att dyrka deras gudar (al-Lat, al-Uzza och Manat) under ett år.  Efter en viss tvekan fick Profeten en uppenbarelse som godkända överenskommelsen med Quraysh.[30]

Muhammed förstod efter tag hur förödande hans uppgörelse varit för hans trovärdighet som Allahs profet, och då dök ängeln Gabriel upp och läste lusen av honom. Fler uppenbarelser följde som kritiserade dyrkan av de gamla gudarna.[31] Dessutom angav dessa uppenbarelser att det varit Satan själv som godkänt överenskommelsen med Quraysh. Satan hade lagt orden i Muhammeds mun, och därmed var saken färdigdiskuterad. Trovärdigheten fick sig dock en törn. Om Satan kunde få Muhammed att fara med osanning en gång, skulle det säkert kunna upprepas.

År 1989 skrev författaren Salman Rushdie boken Satansverserna. Denna ”oerhörda” provokation mot den muslimska världen ledde till att Ayatolla Khomeini uttalade en Fatwa, där han uppmanade alla muslimer att mörda Rushdie.

Resan till Jerusalem

Jerusalem är en av de viktigaste städerna för muslimer, då bl.a. Klippdomen (Qubbat As-Sakhrah) och al-Aqsamoskén finns i denna stad.

Klippdomen i Jerusalem

Många muslimer tror att Muhammed fördes till Tempelberget i Jerusalem, där han ledde en bön tillsammans med profeter som Abraham, Moses och Jesus. Efter bönen lyfts Muhammed upp till Allah för att beskåda himmel och helvete. I avstampet till detta lyft uppstår enligt traditionen en urgröpning i själva klippan, där nu Klippdomen är placerad. [32]   

Denna nattliga resa tar sin början när Allahs profet ligger och slumrar i närheten av Kaba. Han vaknar plötsligt av att någon skär upp hans bröstkorg från hals till midja. Gärningsmannen tar ut Muhammeds hjärta och fyller det med tro. Sedan sätts allt på plats igen. Därpå uppenbarar sig en slags vitskimrande häst med människohuvud vid namn Buraq (se bild).[33] Det är ängeln Gabriel som kommit på besök och tillsammans åker de på spännande äventyr till staden Jesusalem.

Muhammeds stamfränder är milt sagt skeptiska när de hör om resan till Jerusalem och anser hela berättelsen ”absurd”. [34]  Genom ett utlåtande av sin fru Aisha backar Muhammed från sin ursprungliga beskrivning genom följande yttrande: ”Profetens kropp låg kvar, men Allah tog med sig hans ande om natten”.[35]   

Om det endast framställs som en andlig resa försvagas islams koppling till Jerusalem avsevärt. Om inte, är islams syn på bevingade hästar med människohuvuden något som bör diskuteras.

9. Minnet sviker

  Liksom notoriska lögnare ibland har svårt att komma ihåg vad de tidigare sagt, hade också Muhammed ibland problem med att minnas vad han påstått tidigare. När människor i hans omgivning började påpeka hans inkonsekvens fick han genast nya uppenbarelser. Lösningen skapades genom ännu en gudomlig uppenbarelse där Allah förklarar att gamla verser kan upphävas eller falla i glömska, men detta gör inget då nya bättre eller likadana sätts i dess ställe. [36] Detta upprepas på fler ställen där det berättas om budskap som ersätts av andra budskap. [37]

Till och med Muhammeds älsklingsfru Aisha är misstänksam mot makens uppenbarelser, då de till skillnad mot andra religioner, faktiskt upprepade gånger favoriserar och underlättar livet för en speciell människa,  Muhammed ibn Abdullah ibn Abdul al Muttalib. Hon sa följande till sin man:

”Jag upplever att din Herre är snabb med att uppfylla dina önskemål och begär.”[38]

10. Muhammeds förvandling till krigsherre

Efter ytterligare försämringar i relationen till stammen Quraysh flyr Muhammed och hans anhängare år 622 till staden Jatrib, som idag går under namnet Medina. Väl bosatt i staden börjar karaktären på Muhammeds uppenbarelser att förändras. Nu blir Allahs befallningar mer omfattande och lagstiftande för det muslimska samhälle som börjar växa fram.

Till exempel börjar Allah intressera sig för straffsatser för stöld. I Koranen 5:38 kan vi läsa;

”Mannen som stjäl och kvinnan som stjäl skall som straff för detta brott få handen avhuggen; (denna föreskrift) är en sträng varning från Gud. Gud är allsmäktig, vis.’’

Straffpåföljd för stöld enligt profeten Muhammed

Muhammed preciserar när denna gudomliga lagstiftning skall användas, och både Buhari och Muslim anger profetens ord i följande citat: ”Tjuvens hand ska huggas av om han stjäl en kvarts Dinar eller mera.”

Muhammed själv lär dock ha haft bägge händerna i behåll, trots det faktum att han stal egendom värd stora summor av de handelskaravaner muslimerna överföll. Men allas likhet inför lagen existerade inte. Vissa stod över lagen.

Flytten till Medina leder till muslimsk närkontakt med de tre judiska stammarna som lever där (Banu Qaynuqa, Banu Nadir och Banu Qurayzah). Under de första 18 månaderna i Medina låter Muhammed t.o.m. sina anhängare be i riktning mot Jerusalem, inte Mecka.

Inledningsvis är Muhammed mycket mån om relationerna med sina judiska grannar och förklara t.o.m. att Medina skall vara ett samhälle med solidaritet och samarbete över religionsgränserna. [39] Denna tolerans skall snart ersättas av intolerans, då de judiska stammarna vägrar acceptera Muhammed som profet och ansluta sig till hans nya lära.

Ett tydligt tecken på vart de nya vindarna blåste är den nya uppenbarelse som instruerar muslimerna att vända sig mot Mecka i samband med bönen, istället för mot Jerusalem som tidigare.

Nu yttras också den i västerlandet kanske mest citerade versen från Koranen 2:256 ”Det finns intet tvång i religionen”. Allahs och Muhammeds fortsatta yttranden skapar ett löjets skimmer över ovan nämnda vers. Till detta bör tilläggas att Muhammed säger att nyare uppenbarelser ersätter äldre om de behandlar liknande områden, vilket innebär att de våldsamma utfall som senare lämnar profetens läppar har företräde framför de tidiga mildare varianterna. Våldet mot oliktänkare tilltar också i takt med muslimernas expansion och senare hotar Muhammed t.o.m. varje muslim med dödsstraff om de vågar lämna hans lära. Så mycket för ”Intet tvång i religionen”.

Straffet för otrohet, enligt profeten Muhammed. Offret denna gång är den somaliska mannen Mohamed Abukar Ibrahim.

En avskyvärd händelse med stor betydelse för eftervärlden är när han diskuterar det korrekta straffet för otrohet med judiska rabbiner. Han frågar dem om var i Torah det står att finna om straffet stening. Judarna försöker dölja Torahs avsnitt som förespråkar stening, då de ej längre praktiserar denna inhumana straffmetod. Muhammed får hjälp av en konverterad muslim vid namn Abdullah bin Salam och förbannar judarna för att de ej längre följder Guds lagar.  Muhammed utbrister ”Jag är den förste att motta lagar från Gud och hans bok och sedan följer dem.[40]

Efter att Muhammed beordrat steningen av paret som anklagats för otrohet, ser de närvarnade hur mannen lutar sig över kvinnan för att skydda henne mot stenarna.[41]   

Profeten Muhammed är al-insan al-kamil (den perfekta människan). Då han beordrar stening av otrogna män och kvinnor, gäller detta som rättesnöre även i våra dagar.  Här syns också den tydligaste skillnaden mellan islams och kristendomens människosyn – där Jesus förklarar att den utan skuld kastar första stenen, beordrar Muhammed verkställandet av en vidrig avrättningsmetod.

11. Herre över Mecka

Konflikten med stammen Quraysh eskalerar i och med att muslimerna fortsätter att överfalla och stjäla deras handelsvaror. Risken för muslimer att bli dödade under dessa raider ökar naturligtvis genom att Quraysh intensifierar sina ansträngningar att skydda de egna karavanerna. Detta leder till att Muhammed får gudomliga uppenbarelser som lovar sina kämpar evigt liv om de förlorar sina liv under dessa stöldturnéer som profeten kallar jihad. I sura 47:4-6 lovar Allah följade: ”.. och vad beträffar dem som stupar i kampen för Guds sak, skall han inte låta deras handlingar bli förgäves. Han skall föra dem till paradiset som han låtit dem veta.”

Inför det avgörande slaget mot Quraysh vid Badr, låter Muhammed meddela sina kämpar att ingen dör under detta slag utan att komma till paradiset.[42]  Om det är detta som gör att hans till antalet mindre styrka besegrar Quraysh är oklart, men avsaknad av dödsfruktan kan vara av avgörande betydelse på slagfältet.

En episod från detta slag handlar om hur vissa ledare från Quraysh efter slaget ber för sina liv. En av dessa ledare hette Úqba och han frågade Muhammed vem som skulle ta hand om hans barn om han dog, varpå Allahs profet svarade ”Helvetet” och lät avrätta ´Uqba. [43]

Alla de dödade männen från Qurayhs slängdes i en djup brunn eller grop. En av de dödade, Umaiya or Ubai, var så tjock att hans kropp styckades innan den slängdes ner. Muhammed hånade sedan sina döda fiender och kallade dom ”gropfolket”.

Segern i slaget vid Badr var vändpunkten för Muhammed och hans muslimer. Trots ett bakslag något senare vid sammandrabbningen vid Uhud, där fiendens grymheter mot hans anhängare får Muhammed att lova följande: ”Om Allah i framtiden ger mig segern över Quraysh  skall jag lemlästa 30 av deras krigares kroppar”. Hans anhängare följde upp detta hot genom att lova att lemlästa och vanställa sina fienders kroppar på ett sätt som inga araber gjort tidigare. [44]

År 628 möter Muhammed och ca 1500 muslimska krigare sina fiender utanför Mecka och ingår en tioårig vapenvila, på arabiska kallad hudna. Detta har i efterhand av islamska lärde och jurister blivit något som muslimska styrkor kan ingå med sina fiender, om syftet är de egna styrkorna behöver förstärkas och i ett senare skede attackera och besegra fienden.

Mycket riktigt återkommer muslimerna två år senare med en styrka på kanske 10.000 krigare. De erövrar Mecka, Muhammeds födelsestad år 630. Någon större strid lär det inte ha varit, utan de muslimska krigarna avancerade mot stadens centrum utan att möta nämnvärt motstånd. De med störst anledning att frukta muslimernas erövring av staden, var de som var uppskrivna på Muhammeds dödslista – personer som tidigare retat upp profeten eller lämnat islam. Bland dessa fanns bland annat Abdullah bin Khatal och Huwayrith bin Nuqaydh, som söktes upp och avrättades.[45]

Söder om Mecka fanns det enda kvarvarande hotet mot Muhammeds styre. I slaget vid Hunayn besegrades stammen Thaqik och nu stod Allahs profet som ensam envåldshärskare över hela Arabiska halvön.

12. Etnisk rensning

Efter segern över folket från Quraysh blev krigsbytet allt mer en källa till diskussioner och konflikter bland muslimerna. Lämpligt nog har Allah svaret på dessa frågor i sura 8:41, där Muhammed får en femtedel av allt taget krigsbyte. Detta genererar stora rikedomar när förföljelserna mot de omkringboende folken sedan startar.

Efter flykten till Medina började Muhammed försöken att få de judiska stammarna i området att konvertera till islam och ansluta sig till hans följe. Han har minimal framgång och börjar istället förtrycka och terrorisera traktens judiska stammar. Inledningen på dessa rasistiska förföljelser är en uppmaning från Allah i sura 8:58 om att bryta överenskommelser med de grupper som Muhammed tror kan göra detsamma i framtiden. Att ingå avtal med muslimer blev efter detta helt meningslöst. Den första judiska stammen att drabbas av muslimsk makthunger blev Banu Qaynuqa, med vilka muslimerna hade undertecknad en vapenvila.[46] Muhammed bröt nu denna och belägrade den judiska stammen Qaynuqa tills de gav upp och erbjöd en ovillkorlig kapitulation. Först ville Muhammed döda alla manliga judar[47], men då denna stam hade både vänner och affärsklienter bland muslimerna, valde Allahs Profet att kräva de besegrade människornas alla ägodelar som krigsbyte, och sedan förvisa dem från Medina för all framtid. Trots framgången var Muhammed inte tillfreds med det ifrågasättande av hans ledarskap som bl.a. Abdullah bin Ubayy visade när han bad att de judiska männen skulle skonas. Nu kommer därför en mycket viktig uppenbarelse från Allah som visar att islam inte accepterar alla människors lika värde, och förklarar svårigheterna med att integrera muslimska invandrare i samhällen som domineras av otrogna icke-muslimer. I sura 5:51 beordrar Allah muslimerna att aldrig skaffa sig judiska eller kristna vänner och beskyddare, då dessa bara ställer upp för varandra och inte för människor som tror på Islam.

Hatet mot judarna tilltar hos den profetiske Muhammed och nya uppenbarelser som sura 5:13 förklarar att judarna är förbannade i Allahs ögon och att de flesta judar är svekfulla bedragare.

Än värre betraktades den judiska poeten Ka´b bin Al-Ashraf, som ansågs ha hädat islam och förolämpat de muslimska kvinnorna i vissa av sina alster. Den kärleksfulle profeten Muhammed frågar därför sina anhängare vem som kan tänka sig att mörda den frispråkiga författaren som sårat Allah och hans apostel.[48]

En frivillig muslim vid namn Muhammad bin Maslama anmäler sig och frågar om han får ljuga inför poeten i syfte att komma honom nära. Guds apostel visar här islams brist på moral och ger den blivande mördaren klartecken att ljuga, så länge det gynnar islams sak.[49] En natt mördar sedan Maslana och hans fosterbror poeten Ka´b. De återvänder med den mördades avhuggna huvud till profeten Muhammed, som då utbrister ”Allahu akbar” och prisar Allah för mordet på hans fiender. [50]

Efter detta mord beordrar Muhammed att muslimerna skall mörda alla judar som de får makt över. Den förste att mista livet efter denna order, är den judiska handelsmannen Ibn Sunayna, som bedrev affärer med muslimerna.[51]

Sedan angriper Muhammed och hans anhängare de övriga judiska stammarna i området, alltid med ett svepskäl som skall rättfärdiga angreppet. Först belägras den judiska stammen Banu Nadir, som efter två veckors belägring kapitulerar och beordras att lämna staden. Muhammed lägger personligen beslag på alla ägodelar de inte kan lasta på sina kameler. [52] Den sista stammen med judar kallades Banu Qurayzah. De bör ha känt kniven mot strupen efter vad som hänt med de andra judarna runt Medina, och ingick ett avtal med muslimernas ärkefiender i stammen Quraysh. Detta passade egentligen Muhammeds syften väl, då detta gav honom en bra anledning att slå till hårt mot den sista av konkurrenterna till makten i Medina. Efter att ha uthärdat en belägring av sina fiender kommer stunden för muslimernas motanfall. Muhammed står utanför murarna till Qurayzah´s läger och kallar judarna för apor och svin, vilket refererar till Koranen 5:59-60.

Efter att ha besegrat Banu Qurayzah anställer muslimerna ett blodbad på sina fångar. Mellan 600-900 judiska män halshuggs.[53] Kriteriet för att bli avrättad var att fången skulle ha nått puberteten, vilket kontrollerades genom inspektion av eventuell förekomst av könshår.[54]  De kvinnor och barn som nu blev änkor respektive faderslösa delades upp som krigsbyte mellan muslimerna, liksom judarnas egendom. Vissa muslimer har idag svårt att erkänna detta blodbad på försvarlösa fångar, men även den annars så respekterade Bukhari bekräftar att detta verkligen var vad som skedde.[55] Våldtäkter på tillfångatagna kvinnor legaliseras genom Allah ord i Koranens 4:24.

Efter detta blodbad får Muhammed en uppenbarelse, där Allah i Koranens 33:21 meddelar för alla muslimer vilket fantastiskt föredöme deras ledare är. Som grädde på moset genomförde Muhammed en total etnisk rensning av Medina, när han körde iväg samtliga kvarvarande judar från staden.[56]

Terrorn mot judarna fortsatte, även om de rensats ut från Medina. En dag beordrade Muhammed en räd mot den judiska bosättningen i Khaybar, där många judar i exil från Medina slagit sig ner. De muslimska rånmördarna slog till i gryningen, där de mötte den judiska befolkningen på väg ut till fälten med spadar och korgar. Muhammed vrålar ”Allah akbar” och fortsätter överfallet.[57] I striderna dödas 93 judar.[58] Allahs apostel ger order om att tortera den judiska ledaren Kinana al-Rabi, tills han erkänner var den judiska bosättningens värdesaker förvaras. Efter en brutal tortyr halshuggs han av Muhammed bin Maslama.[59]

De överlevande judarna kördes iväg. De fick ta med sig så mycket av sina ägodelar som de kunde bära. Allt guld och silver skulle dock muslimerna ta hand om. När sedan man upptäcker att vissa av de judiska bosättarna försöker smuggla med sig värdeföremål ändrar sig Muhammed och beordrar morden på vapenföra judiska män samt förslavandet av deras kvinnor och barn. Den vackraste av dessa kvinnor (Safiyya) tog profeten själv som brud, efter att hon konverterat till islam. I ett tält utanför Khaybar tilltvingade sig Allahs apostel ett samlag med sin nya fru.[60] Hennes f.d. make var Kinana al-Rabi, den judiske ledare som Muhammed låtit tortera och mörda.

Filmen är från Malmö 2009-03-07.  Från den arabiska mobben hörs bl.a: ” Khaybar, Khaybar – ya Yahud, jaysh Muhammad saufa ya’ud” På svenska blir det ungefär ”Khaybar, Khaybar – o judar, Muhammeds armé skall återvända”

Muhammeds syn på människor med judisk tro blir alltmer rasistisk och hatisk ju äldre han blir. På sin dödsbädd ger han nämligen order om en total etnisk resning av hela den arabiska halvön. Alla kristna och judar skall köras ut. De enda återstående skall vara muslimer.[61] Innan dess hade han dessutom hunnit göra ett yttrande som uppmuntrar till folkmord, och som ger svaret på varför många muslimer faktiskt ser positivt på Förintelsen av judarna under andra världskriget. Citatet lyder: Profeten sade: Den yttersta dagen kommer inte förrän muslimer kämpar mot judarna. Muslimerna skall döda dem och judarna skall gömma sig bakom stenar och träd. Stenarna och träden ska säga : Åh, muslim, det är en jude bakom mig. Kom och döda honom![62]

13. Dödsstraff för de som lämnar islam

Muhammeds syn på dem som ville lämna islam klargjordes redan under tiden i Medina. En grupp boskapsskötare anlände till staden, accepterade islams lära och anslöt sig till gruppen med muslimer. Efter ett tag tröttnade de på stadslivet och ville återvända till de öppna vidderna varpå Muhammed gav dem ett antal kameler och en medföljande herde. Efter ett tag mördade boskapsskötarna den muslimska herden och avsade sig sin tidigare muslimska tro, med följden att Muhammed låter fånga in dem och beordra följande bestraffning – de fick sina händer och fötter avhuggna, ögonen sönderbrända med glödgade järnstänger och sedan dumpade i öknen, men den stränga förmaningen till alla i deras närhet att inte ge dem vatten.[63]

Straffet för att lämna sin muslimska tro är döden. Enligt Bukhari, volym 9, bok 83, nr 17 säger profeten: ”Blodet på en muslim….. får inte utgjutas utom i tre fall: i hämnd för mord, en gift person som varit otrogen, samt den som lämnar islam och överger muslimerna.”

En annan hadith ger samma budskap: ”Den som bytt sin muslimska tro, döda honom[64]

I en tredje hadith utbrister den ”kärsleksfulle” profeten i ett rent dödshot:
- I de sista dagarna kommer en del unga och dåraktiga människor att träda fram. De kommer att tala på bästa tänkbara sätt men de kommer att överge islam lika fort som en pil går genom sitt byte. Deras tro kommer aldrig att nå utanför deras strupar. Var ni än stöter på dem så döda dem, ty den som dödar dem skall belönas på uppståndelsens dag.[65]

    14. Imperialistiska ambitioner

Som härskare över hela Arabvärlden fick Muhammed nya visioner. Mycket vill ha mer, som det heter. Han skickade inbjudningar till härskarna över det Bysantinska riket och Perserriket, där han inbjöd dem till islam. Ingen nappade på erbjudandet.

Som vanligt backar Allah upp sin profet och skickar en uppenbarelse som rättfärdigar Muhammeds imperialistiska idéer.[66] Allah befaller nu muslimerna att kriga mot judar och kristna till de villigt ödmjukar sig inför muslimernas överhöghet och betalar den extra skyddsskatten (jizya). Judar och kristna får nu tre alternativ:

1)      Konvertera till islam

2)      Behålla sin religion, men leva som andra klassens medborgare (dhimmis) och betala extra höga skatter (jizya)

3)      Dö

De judar och kristna som går med på att leva kvar i islamkontrollerade områden kallas för dhimmis, som betyder skyddade eller skyldiga medborgare.[67] Muhammed utvidgar sedan dhimmistatusen till att gälla även de persiska zoroastrierna.[68] År 630 befaller den store profeten att förberedelser skall göras inför ett angrepp på Tabuk, tillhörande det Byzantinska riket. I samband med detta fortsätter uppenbarelserna komma från Allah, som numera är oerhört fördömande och hatisk mot judar och kristna.[69] Kyrkans lärda män blir i sura 9:34 t.o.m. anklagade för att med orätt lägga beslag på andras egendom. Snacka om att kasta sten i glashus.

De kristna får i sura 9:35 det skarpaste fördömandet hittills, om man bortser fram det vanliga tugget om evig förbannelse osv. Nu lovar Allah att de kristna skall brännmärkas som boskap i pannan, på sidorna och på ryggen, den dag då helvetets lågor drar igång.

De väpnade angreppen på muslimernas fiender, benämns nu som jihad, och med tanke på den förväntade expansionen poängterar Allah återigen hur viktigt detta är för muslimerna i sura 9:41: ”Dra ut lätta och tunga och våga era ägodelar och edert liv för Guds sak. Detta är bäst för er, om ni äger kunskap”. Väpnad jihad mot de otrogna är alltså bland det mest värdefulla en muslim kan ägna sig åt i Allahs ögon.

Muhammed får också frågan från en man om vilka gärningar han kan utföra, för att det skall likställas med värdet att delta i jihad. Muhammed svarar ”Jag kan inte se en sådan gärning”.[70] Muhammed styrker andemeningen i detta genom att säga att han blivit kommenderad att bekämpa de otrogna tills ingen Gud tillbeds utom Allah, och erkänner Muhammed som dennes profet.[71]

För att ytterligare sporra deltagande i dessa religiöst motiverade krigståg nedsänder Allah fler uppenbarelser till sin profet. Nu garanterar Allah en plats i paradiset för dem som slåss för sin Gud och dödar och dödas.[72]

Som arabvärldens härskare fortsätter Muhammed sin auktoritära och despotiska ledarstil. Han tar emot sändebud från diverse stammar i hans rike. De flesta visar sin vördnad och konverterar till islam. Till dem som dröjer sänder han krigare. Den fruktade muslimen Khalid bin al-Walid sändes iväg som ledare för en styrka till stammen al-Harith. Han beordrades att inbjuda dem till islam och sedan vänta tre dagar innan han anföll, om de inte valde att konvertera. När sändebud för stammen al-Harith sedan besökte Mecka och samtalade med Muhammed fick de följande berättat för sig: ”Om Khalid inte hade skrivit till mig och berättat att ni accepterat islam och inte tagit strid, hade jag kastat era huvuden under era fötter.”[73]

Som alla vakna läsare märker är det religiösa våldet från islam inte enbart motiverat i försvarssyften. Knappast någon tror väl att Muhammed bara var ett offer, som oturligt nog angreps av diverse fiender till muslimerna, som då tvingades att använda våld för att försvara sig och närmast mot sin vilja råkade Muhammed skapa ett stort rike, där all makt utgick från honom själv.

Tecknaren Kurt Westergaard har mordhotats och överlevt mordförsök pga sin teckning som tydligt visar kopplingen mellan islams grundare och alla de våldsdåd som sker i denna ”fredliga” religions namn.

Som tidigare nämnts i avsnittet  ”Etnisk rensning” var Muhammeds tolerans mot de som vågade kritisera den nya profeten och hans lära noll. Han beordrade flera mord på författare/poeter som vågade kritisera eller raljera med hans lära. Detta fortgick ända tills slutet på Muhammeds levnad. De sista poeterna att plikta med sina liv, var Abu A´fak och Asma bint Marwan, som  mördas sedan de kritiserat och hånat Allahs sändebud. Dessa mord beordrade av Allahs apostel skördar offer ännu i våra dagar. Regissören Theo van Gogh kritiserade islams kvinnosyn i en film och för detta blev han mördad av en muslim bosatt i Holland.Ett flertal konstnärer lever idag under dödshot, sedan de vågat avteckna profeten på sätt som inte passar anhängare till islam. Här blir Muhammeds status som evigt föredöme obehagligt konkret.

15. Slutet närmar sig

Just som profeten beordrat sina krigare att rida iväg på ”heliga” krigståg till de bysantinska delarna av nuvarande Syrien och Israel, blir han sjuk. Allahs budbärare dog vid 63 års ålder den 8 juni år 632.

16. Efter Muhammed

Enligt somliga islamiska källor utnämnde Muhammed Abu Bakr till sin efterträdare. Detta hävdar t.ex. hans favorithustru Aisha. Abu Bakr blev också den förste kalifen, som Muhammeds efterträdare kallade sig.

En fraktion hävdade dock att det egentligen var Muhammeds kusin och svärson Ali, som var den riktiga efterträdaren. Han blev sedan också kalif år 656, men mördades bara 5 år senare. Konflikten mellan sunni- och shiamuslimer har sitt ursprung i frågan om Muhammeds rättmätiga efterträdare.

17. Fler gudomliga uttalanden från Muhammed

  • Kvinnor är mentalt efterblivna                                                          ”Muhammed frågade några kvinnor, ‘Är inte en kvinnas vittnesmål jämförbart med hälften av en mans?’ Kvinnorna sade, ‘ja’, Han sade, ‘Detta beror på att kvinnor är mentalt efterblivna.’” Bukhari vol. 3:826
  • Gud (Allah) skapade Adam 27,4 meter hög
    ”Profeten sade, ‘Allah skapade Adam och gjorde honom 27,4 m (60 cubits) hög.’” Bukhari vol. 4:543
  • Satan kan övernatta i din näsa
    ” Abu Huraira rapporterade: Allahs apostel (Frid vare med honom) sade: När någon av er vaknar upp från sömnen och utför en rening, måste han tvätta sin näsa tre gånger, för djävulen spenderar natten på näsans insida.” Bukhari vol. 4, nr. bok 54, nr. 516; Muslim vol. 1, bok 2, nr. 462
  • Muslimer har en tarm medan icke-muslimer har sju
    Ibn Úmar rapporterade att Allahs budbärare (frid vare med honom) sade att en icke-muslim äter med sju tarmar medan en muslim bara äter med en tarm.” Muslim bok 23, nr. 5113-5116
  • Bedjande människor vända mot himlen kan få sina ögon utryckta
    ”Abu Huraira rapporterade: Människor bör undvika att se mot himlen när de ber, annars kan deras ögon ryckas ut.” Muslim bok 4, nr. 862-863
  • En flugas ena vinge innehåller gift, den andra har motgiftet
    ”Profeten sade, om en husfluga faller i någon av eran dryck, bör han dippa den i drycken, för den ena av dess vingar har en sjukdom och den andra har botemedlet för sjukdomen”. Bukhari vol. 4, bok 54, nr. 537
  • Barn liknar den förälder som får orgasm först
    Muhammed blev satt på prov för att bevisa att han var Guds profet. Han misslyckades kapitalt. Han blev tillfrågad att förklara varför ett barn ofta ser mer ut som den ena föräldern än den andra. Muhammed sade då att ängeln Gabriel kom och uppenbarade sanningen för honom i denna fråga. Det handlar här alltså om gudomlig uppenbarelse och inte bara om hans personliga åsikt. Han sade att barnet kommer att likna den förälder som får orgasm snabbast i det samlag då befruktningen sker. Studier av genetik och DNA dementerar denna ”uppenbarelse”. Bukhari vol. 4:546
  • Muhammeds idéer om toalettbesök                                                 Bland de mer ”skruvade” reglerna från Muhammed är de som rör toalettbesök. Nödiga muslimer har det tydligen inte så lätt. Muhammed sa alltid följande inför sina toalettbesök: ”Allah-umma inni a’udhu bika min khubuthi wa’l khaba’ith. O Allah! Jag söker skydd hos Dig från alla onda och dåliga saker (onda handlingar och onda andar).  Bukhari vol 1:144   Det var också viktigt att inte vara vänd åt fel håll när man bajsade eller kissade: ” Allahs budbärare sade: ”Om någon av er går till en öppen plats för att uträtta sina naturbehov så skall han varken ha ansiktet mot eller vända ryggen till Qibla; han skall antingen vara vänd mot öster eller väster.”   Bukhari vol1:146     Hur man torkar sitt anus med småsten är heller inte din ensak enligt strikt islamisk tolkning, då Muhammed sagt följande:  ”När någon torkar sig med småsten (efter att ha uträttat sina behov) måste han göra detta ett udda antal gånger. ” Muslim bok 2, nr. 463.
  • Rädd för solförmörkelser                                                                      Liksom många vid denna tid var profeten rädd vid solförmörkelser, då han trodde att Domens dag kommit. Bukhari vol. 2:167 Vilket inte är så konstigt med den begränsade kunskap som dåtidens människor hade om bl.a. astronomi. Men att en Guds profet skulle sakna grundläggande kunskap om planeternas rörelser är kanske mer förvånande. Men varför skulle  Muhammed ljuga om sitt påstådda profetskap? För att nå egna personliga fördelar?

Ja, vad säger man om dessa gudomliga uttalanden gjorda av den ofelbare Muhammed? Det är svårt att veta om man skall skratta eller gråta, när över 1 miljard människor söker vägledning i livet hos denne man.

18. Sammanfattning

Profeten Muhammed:

- Beordrade mängder av mord. I vissa fall genom stening, andra fall genom halshuggning.

- Hotade att döda de som lämnade hans lära. Dvs förkastade religionsfrihet.

- Ansåg att kvinnan alltid skall ställa upp på sex om mannen så kräver.

- Ansåg att mannen fysiskt får slå sin hustru om denne inte lyder.

- Ansåg att det var helt ok att 50-åriga gubbar gifter sig och har samlag med 9-åriga småflickor.

- Mördade folk som hade annorlunda uppfattningar. Dvs förkastar yttrandefriheten.

- Ansåg att kvinnor skall dölja sin kropp i samvaron med andra män.

- Jublade och utbrast ”Allah akbar” när hans anhängare kastade hans kritikers avhuggna huvuden vid hans fötter.

- Hade åsikten att alla människor av judisk tro måste utrotas innan den yttersta dagen kan komma. Dvs välkomnade en ny Förintelse som skall utföras av muslimerna.

- Tillämpade etnisk rensning.

- Ansåg att kvinnlig omskärelse är en välsignelse för kvinnan.

- Var ledare för ett rövarband som stal andra människors egendom.

- Förespråkade stympning som straff för vissa typer av stölder.

- Ansåg det var helt ok att muslimska män har kvinnor (icke-muslimer) som slavinnor.

- Tvingade en tillfångatagen kvinna till samlag, bara timmar efter han beordrat mordet på hennes man.

Hur kan en sådan man betraktas som ett evigt föredöme i allt han sagt eller gjort? Var ligger moralen i ett sådant tänkande? Diskussionen om detta måste upp till ytan. Anser man sig tillhöra viss religiös grupp har man också ansvaret att förhålla sig till denna religions innehåll. Att banalisera islam genom att lyfta fram förbudet mot att äta griskött eller fastan under månaden ramadan är livsfarligt. Alla muslimer skall och kan förhålla sig till de handlingar och yttranden som profeten Muhammed gjorde och om detta kan anses föredömligt i vår tid. Det handlar i slutändan om nationen Sveriges överlevnad som en god och civiliserad demokrati där vi har rätten att yttra oss fritt, även om religiösa ting, rätten att välja religion (eller avstå), rätten att välja ledare i fria val där rätten att ställa upp gäller alla, rätten att välja kläder, partner, sexualitet, musik, yrke, sport-och fritidsaktiviteter, bostadsort osv. Förenklat sagt, allt det som islamister försöker förvägra sin omgivning. Din insats spelar roll, tro inget annat.

Kommer ni ihåg beskrivningen av Profeten som gjordes av den svenska islamsidan islam.se? Där de första raderna såg ut på följande sätt:

Han var ald­rig hård. Han höjde ald­rig sin röst inför folk eller använda dåliga ord. Han gav inte till­baka ont med ont utan istäl­let för­lät han och ursäk­tade.

Stämmer ovanstående beskrivning? Om inte, varför väljer svenska muslimer att medvetet ljuga när de beskriver sin religion?

19. Källor

Vissa av Bukharis hadither är tagna från Saudi Darussalam versionen. Numreringen kan vara annorlunda online.

De flesta koranhänvisningar visar citat/suror från Zetterstéens översättning, då dennes version från 1917 är fri från dagens politiskt korrekta översättningar. I vissa fall stämmer inte Zetterstéens numrering av suror med t.ex. muslimen Knut Bernströms översättning. Båda numreringarna anges då.

[1] The truth about Muhammad, sid 20-30

[2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Muhammed

[3] Ibn Ishaq, 106.

[4] Ibn Ishaq, 107.

[5] http://sv.wikipedia.org/wiki/Muhammed#Profetens_fruar

[6] Bukhari, vol 7, bok 77, nr 5825

[7] Abu Ja´far Muhammad bin Jarir al-Tabari

[8] Ibn Sád, vol 1, 439

[9] Civilrättslig lagstiftning, artikel 1041, den islamska republiken Iran.

[10] Amir Taheri, The spirit of Allah: Khomeini and the islamic revolution, Adler and Adler, 1986, s. 90-91.

[11] Taheri, s. 35

[12] http://www.weforum.org/pdf/gendergap/report2009.pdf

[13] Bukhari vol 1 nr 301, samt vol 3 nr 826

[14] Bukhari Volym 6, bok 60, nr 318, Koranen  33:59

[15] Koranen 24:31

[16] Koranen 4:34

[17] Hadith Sunan Ibn Magah, Kitab al-Nikah, hadith nr 1850

[18] Mishkat al Masabih, nr 61, , mannens och fruns plikter, engelsk översättning bok 1

[19] Mishkat al Masabih, nr 54, se även Bukhari arabisk-engelsk översättning vol. VII hadith nr 121.

[20] Koranen 2:223

[21] Koranen 2:220

[22] Koranen 4:3

[23] Koranen 4:3

[24] Koranen 4:12 ( Bernström 4:11)

[25] Koranen 2:282

[26] Koranen 2:228

[27] Ibn Ishaq, 117-118

[28] Sura 111:1-5

[29] Sura 2:193 ( Zetterstéen 2:187)

[30] Ibn Ishaq, 165-166

[31] Koranen 17:73-75

[32] http://sv.wikipedia.org/wiki/Isra_och_Miraj

[33] Bukhari, vol 5, bok 63, nr 3887.

[34] Bukhari, vol 5, bok 63, nr 3886.

[35] Ibn Ishaq, 183

[36] Koranen,  Zetterstéen 2:100, Bernström 2:106

[37] Koranen,  Zetterstéen 16:103, Bernström 16:101

[38] Karen Armstrong, Muhammed. En biografi, Månpocket, s.208)

[39] Ibn Ishaq, 231-233

[40] Ibn Ishaq, 267

[41] Bukhari, vol 4, bok 61, nr 3635

[42] Ibn Ishaq, 300

[43] Ibn Ishaq, 308

[44] Ibn Ishaq, 387

[45] Ibn Ishaq, 550-551

[46] Abu Ja´far Muhammad bin Jarir al-Tabari, The history of al-Tabari vol. VII, The foundation of the Community, M.V. Mcdonald översättare, State University of New York press, 1987, 86

[47] Tabari, vol.VII, 86

[48] Bukhari, vol. 5, bok 64, nr 4037

[49] Bukhari, vol. 5, bok 64, nr 4037

[50] Ibn Sa´d, vol. II, 37

[51] Ibn Ishaq, 369; Ibn Sa´d, vol. II, 36

[52] Muslim, bok 19, nr 4347

[53] Ibn Ishaq, 464

[54] Abu-Dawud Sulaiman bin Al-Aasháth Al-Azdi as-Sijisteani, Sunan abu-Dawud, Ahman Hasan, översättare, Kitab Bhavan, 1990, bok 38, nr 4390

[55] Bukhari, vol. 5, bok 64, nr 4424.

[56] Ibid

[57] Ibn Ishaq, 511

[58] Ibn Sa´d, vol. II, 132-133

[59] Ibn Ishaq, 515

[60] Bukhari, vol. 1, bok 8, nr 371

[61] Muslim, bok 19, nr 4366

[62] Abu Huraira bok 52, vol 4, nr 177 eller Muslim, bok 41, nr 6985

[63] Bukhari, vol 7, bok 76, nr 5727 el. vol.8, bok 82, nr 794-797

[64] Bukhari, vol 9, bok 88, nr 6922

[65] Bukhari, volym 4, bok 56, nr 808

[66] Koranen 9:29

[67] Sunan Abu-Dawud, bok 38, nr 4346

[68] Ibn Sa´d, vol. I, 310-311

[69] Koranen 9:30

[70] Bukhari, vol.4, bok 56, nr 2785 eller volume 4, bok 52, nr 44

[71] Muslim, bok 10, nr 31 ; Bukhari, vol. 1, bok 2, nr 25

[72] Koranen 9:111 (Zetterstéen 9:112)

[73] Ibn Ishaq, 645-646

 

OBS!!! Gällande kommentarer är det nu fullt i tunnan angående kommentarer som i svepande formuleringar hävdar att denna sida bara sprider lögner och ”skitprat”. Kan ni inte precisera vilka formuleringar som är lögner och motivera varför, kommer era kommentarar att raderas. Alltså, var sakliga i er eventuella kritik. Dessutom är kvoten fylld för kommentarer som kräver ”respekt” av religionen islam genom att påstå att kritik av islams idéinnehåll är rasistiskt eller kränkande. Eller rena dödshot mot författaren. Alltså återigen – var sakliga i debatten.

Välkomna


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.